Fler höjer rösten för en skrotningspremie

Stockholms Handelskammares VD Peter Enghardt tar upp frågan om att införa en  skrotningspremie för uttjänta bilar i en debatt artikel i tidningen Ny Teknik. Hans motiv till ett återinförande av premien handlar om att gamla bilar släpper ut 2-3 gånger mer koldioxid per mil. Detta är inte någon nyhet för regeringen, ett flertal utredningar har gjorts i frågan och alla har kommit fram till samma resultat. Det vill säga att det vore bra att få bort dessa fordon. Jag tror dock att regeringen helt enkelt att har bestämt sej för att det här inte är en fråga för staten utan det får marknadens aktörer lösa.

Bilskrotningsbranschen går en dyster framtid till mötes. Inte nog med att gamla bilar försvinner till Afrika. Sedan kronan började  försvagas så har exporten av begagnade bilar till våra grannländer dessutom ökat. Den har till och med ökat så mycket att Bil Sweden ser den som en lättnad för den annars så pressade bilhandeln. Konsekvensen  blir troligen att det i framtiden blir färre som ägnar sig åt yrket att skrota gamla bilar.

Har tiden stått stilla?

Häromdagen var jag på västsvenska Industri- och Handelskammarens "Handelskammardag" här i Göteborg.

För min del började dagen med ett seminarium arrangerat av Renova om återvinning.

Vi var ett åttiotal personer som samlades i en filmsal på Bergakungen för att lyssna och diskutera återvinning. Nu handlade det inte så mycket om återvinning utan mer om hur avfallsminimering skulle kunna uppnås i en situation där politikerna vill att vi skall lätta på plånboken och konsumera mera för att dämpa effekten av lågkonjunkturen.  Det panelen tillsammans med åhörarna kom fram till var att i ställe för att köpa produkter skulle vi köpa tjänster och upplevelser. Jag tyckte att problemen som diskuterades var de samma som vi ältat de senaste tio åren, utan att ha kommit fram till någon lösning. Jag trodde det skulle handla om återvinning och hur vi kan utveckla det.


Resten av dagen bestod av en galakväll i Scandinavium med närapå fyra tusen deltagare  under ledning av handelskammarens vd Johan Trouvé. Många intressanta talare från såväl politiken som näringslivet försökte måla upp en positiv  bild om framtiden trots prognoser om en tjugoprocentig arbetslöshet i Västsverige. Kanske dags att börja tala om att dela på jobben?

83 procent av bilägarna vill ha premien tillbaka

En demoskopundersökning bland 1000 personer visade att 83 procent vill ha tillbaka en skrotningspremie när de skrotar sin bil. Det visar att majoriteten av svenska bilägare är missnöjda med systemet som det ser ut idag.

Den risk politikerna tar genom att inte agera i denna fråga är att vi snart kommer ha skrotbilar stående på kommunala tomter och parkeringsplatser samt efter vägarna. Kostnaden för att "rensa upp" blir troligtvis mycket högre än kostnaderna för en premie som gör att folk lämnar in sina bilar för skrotning hos godkända bilskrotare.

Bä-Bä vita lamm har fått ny innebörd



Det världen har väntat på finns äntligen att tillgå, ett gratulationskort tillverkat av fårspillning. Kanske dags för en driftig entreprenör här hemma att tillverka vykort av älgspillning spetsad med skogsdoft? Det skulle säkert bli en hit för tyska turister att skicka till sina vänner i hemlandet. För att inte tala om vilken positiv hälsoeffekt det skulle ha på alla människor som skulle bege sig ut i skog och mark och leta efter den eftertraktade varan.


Andra exempel på kreativ användning av det som blivit över:

I det rika oljelandet Norge tipsas medborgarna av Grön Punkt om vad man kan göra av uttjänta förpackningar. Nu när tidningarna är fulla av spartips i olika former är det väl bara  fantasin som sätter gränser för vad man kan göra av  "skräp", eller som Chalmers-professorn  Christian Ekberg en gång sa " avfall är det som blir över när fantasin tagit slut". Här är ytterligare tips på "nyttiga" vardagsprylar man kan göra (scrolla ned).

Hjälp Leo på Stena i Borås



 


Med  påsken framför dörren vill jag påminna om att äggkartonger inte är tidningar. De ska därför inte läggas i behållaren för tidningar utan bland  pappersförpackningarna. I går på väg till jobbet  tömde jag vår påse med tidningar i behållaren för tidningar hemma på Björkö och blev inte förvånad när jag fann en mängd pappersförpackningar av olika slag i containern. Värst var en stor tomkartong från en luftavfuktare.  

Har inte informationen gått fram eller är det bara slöhet? Det är den typen av material Leo och hans kollegor på returpappersanläggningar runt om i landet måste stå och plocka bort.

Så än en gång: Äggkartonger skall läggas i behållaren för pappersförpackningar.


Glad påsk!

Hemresan finansierad!


foto Peter Domini

Även åkarna har upptäckt att det finns pengar att tjäna på gamla bilar. I stället för att gå tomma tillbaka så passar man på att ta med några bilar till Hamburg eller Antwerpen, som är de stora utskeppningshamnarna.

Samtidigt som detta sker går svenska bilskrotare i konkurs för att de inte får in bilar till sina anläggningar. På sikt kommer detta få konsekvenser för oss konsumenter. Den dagen då handeln med gamla bilar till Afrika upphör så står vi där med vår gamla bil utan någon som är villig att ta hand om den. Jag undrar om våra myndigheter har uppmärksammat  detta och Bil Swedens och Motorbranschens kampanj för återinförande av "skrotpremien ".

Det är på tiden att något händer. Se bara på våra grannländer Norge och Danmark  - där fungerar det!

Klättermusen går ett steg längre





Klättermusen som tillverkar kläder och utrustning för friluftsliv tar steget fullt ut, genom att införa en pant på sina plagg och övrig utrustning. Man har som första tillverkare använt sig av nylon återvunnet från bland annat uttjänta fiskenät.

Det är första gången man lyckats producera en kraftig nylonväv passande för den typ av strapatser  som Klättermusens produkter utsätts för. Men så har man  också fått pris för detta i samband med Europas största sport- och fritidsmässa som gick av stapeln i München i februari. Klättermusens ryggsäck GNÅ  fick då ISPOs  ECO Responsibility Award 2009.
Med tanke på att det lönar sig att använda återvunnet material, så undrar jag: varför gör inte fler det?

Amerikaner fattar vad det handlar om!



De amerikanska hushållen kan få betalt för sitt förpackningsavfall. I avsaknad av producentansvar så låter man på amerikanskt vis marknadskrafterna lösa problemet. Företaget Terracycle erbjuder betalning för hushållens förpackningsavfall samtidigt som en del producenter visar att de bryr sig om miljön.
 

Här i Sverige gör vi tvärtom och betalar två gånger för förpackningen! Första gången i samband med köpet och andra gången när vi slänger den. Dagens system för förpackningsinsamling är föråldrat, det leder till att gemene mans insats för en bättre miljö oftast inskränker sig till ett:  "Ja, men jag källsorterar". Något som maskiner skulle kunna göra bättre, samtidigt som privatpersoners insats för miljön skulle kunna nå högre höjder än att sortera förpackningar.

Bytte bil och valde mellan pest och kolera

Idag var det dags att byta ut tjänstebilen mot en ny. De senaste tre åren har jag kört en Volvo V50F och under denna tid har jag konsekvent tankat etanol ,förutom vid ett tillfälle då det inte fanns att tillgå. När det så var dags att se ut en ny bil med bra miljöprestanda så hamnade jag i en valsituation av kategorin  "pest eller kolera".
 
Det bästa allternativet är ju att åka kollektivt , men det fungerar inte just nu för min del. Så det blev en ny Volvo V50 men denna gång med en dieselmotor på 1,6 liter som enligt uppgift skall dra 0,45 l / mil att jämföra med den förra  som förbrukade dryga litern/mil. Det har inte varit lätt att välja men en sak är klar. Med dagens prispolitik blir det billigare och jag tror att jag genom att jag nu mer än halverar förbrukningen per mil så är det ur ett helhetsperpektiv ett bättre miljöval. 

Många bäckar små kan fördärva en å



I helgen var jag på en återvinningsstation för att slänga skräp; lite järnskrot och annat smått och gott. Bland massa skrot av olika slag låg ett antal rostiga cyklar av lite nyare modell. På ett par av dem satt cykelbelysningen kvar, den typen som sitter på styret och som drivs av batterier.

Eftersom man inte tycks ha lust att ta hand om sin cykel, som man kanske glömt ute över vintern, så tror jag heller inte att man tar sej tid att plocka ur batteriet ur belysningen. Detta försvårar naturligtvis återvinningen. 
Därför vore det på sin plats att sätta upp en skylt som uppmanar till att plocka bort eventuella batterier innan du slänger din cykel.

Svenska bilskrotare väntar på besked


foto Peter Domini

Aldrig har så få gamla bilar skrotats i Sverige som nu. 
Orsaken är att en gammal rishög kan ge riktigt bra betalt - fast inte om den skrotas i Sverige. Detta gör att flertalet väljer att sälja sin gamla bil till handlare med kontoret på fickan för att sedan exporteras till, t ex,  Afrika där bilarna inte tas om hand på ett miljömässigt sätt när de är uttjänta.

Uppmärksamheten i denna fråga ökar i synnerhet när man hör vad som görs i andra europeiska länder. Ta Tyskland som exempel, där har en skrotningspremie på 2500 EURO för bilar äldre än tio år inneburit att närmare 70 000 bilar redan skrotats ut och att exporten till Afrika minskat.

Sveriges bilskrotare vill återinföra skrotningspremien.  I veckan som gick medverkade jag i en diskussion i SR Väst. Lyssna på radioinslaget från i onsdags här.

Du vet väl att återvinning är bra för klimatet!

Genom att se till att så mycket som möjligt av vårt avfall materialåtervinns så minskas utsläppen av växthusgaser.
Hur kan det komma sej? Helt enkelt för att det går åt mindre energi i återvinningsprocesserna jämfört mot att nyproducera järn, aluminium, papper, wellpapp, termoplaster m.m.

Vill du veta hur mycket kan du beställa en klimatsnurra på klimatsnurran.se

Vart tar skrotbilarna vägen ?




foto Peter Domini

Just nu råder det stor förvåning bland bilskrotare kring varför så få bilar skrotas. Det finns som vanligt inte bara ett svar på den frågan, en del av svaret är att sedan premien försvunnit så har en mängd bilar exporterats till länder i Afrika.

Den normala livslängden på personbilar i Sverige är ca 17-20 år innan det blir dags för skrotning. Detta innebär att man får titta 17-20 år tillbaka i tiden för att se hur många bilar som sålts i landet. Då kan man konstatera att i början på nittiotalet hade vi en ekonomisk kris liknande den vi har idag och då liksom nu avspeglades krisen på bilförsäljningen. Det såldes hälften så många bilar mot normalt dessa år och därav det mindre antal som skrotas nu.

Medlaren har nått en lösning på pappret



Krister Nilsson tillsattes i höstas för att lösa konflikten mellan kommunerna och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). Nu kommer deras förslag på en smart lösning. FTI vill att branschens entreprenörer skall tillhandahålla s.k. fripunkter där näringsidkare kan lämna sina förpackningar. Där ska också hushållen kunna lämna förpackningar som i dagens läge  på grund av storlek inte får plats i FTI s containrar.

FTI går nu ut och vill teckna avtal med entreprenörer om att dessa utan ersättning skall tillhandahålla ett system med ca 300 insamlingsplatser i landet. FTI menar att man gör branschen en tjänst och att materialet kommer att finansiera verksamheten. Höstens prisutveckling har ju klart visat på osäkerheten på värdet på detta material varför det skulle förvåna stort om man lyckas med detta.
Krister Nilsson kanske skall vara beredd på att göra om sitt  uppdrag.

Dåligt för miljön men bra för toleransen



Jag har under hösten deltagit i ett antal seminarier där klimatfrågan varit huvudtemat.
Naturskyddsföreningens höstmöte handlade om att minska utsläppen genom att spara energi och då främst kol. Naturvårdsverket samlade 1 200 personer till en klimatdag där man redovisade en undersökning om svenskars klimatpåverkan. Vid båda tillfällena sa man att vi svenskar inte kan fortsätta att resa till Thailand i så stor utsträckning som vi gör idag.
 
Men har någon räknat på den totala effekten av resandet? På att sol och bad är en bra medicin mot vinterdepressioner? Att vi skapar välstånd samtidigt som vi får en större förståelse för andra kulturer och religioner? Det i sin tur ökar vår tolerans och förhoppningsvis leder det till en bättre värld för kommande generationer.
Nyare inlägg