Foto: Stena

I ett samhälle där fler och fler väljer bort bilen krävs nya lösningar för att öka tillgängligheten för olika tjänster.
Från och med den 26 mars gör Stena Recycling det ännu enklare för Göteborgarna att bli av med sitt farliga avfall genom att sätta in ytterligare en bil på turlistan.

En av anledningarna till att turlistan utökas är att mängden insamlat farligt avfall i Göteborg ökade med 15% under förra året. Kan det möjligen vara så att Göteborgarna uppskattar möjligheten att få lämna farligt avfall direkt till en bil vars turlista är lagd så att det passar de flesta? Med start kl 17.00 så hinner varje bil med tre eller fyra stopp per kväll. Hela turlistan hittar ni här.
Förutom farligt avfall har man möjlighet att lämna ifrån sig uttjänta småel och elektroniska produkter som bara ligger och skräpar där hemma. Osäker på vad farligt avfall är? Läs här.

Om detta är början till en ökad närservice även på andra avfallsslag får framtiden utvisa. Tag konceptet med ”matkassen” som du kan få hemlevererad, för tio- tjugo år sedan hade man skrattat åt en sådan affärsidé men idag kan man välja bland ett antal aktörer, till och med den lilla ICA-butiken på Björkö där jag bor tillhandahåller den tjänsten.

Lyssna på ett inslag om Farligt Avfallbilen i Radio P4 Göteborg.

Det är inte så länge sedan som gemene man valde den enkla lösningen att kasta saker så fort vi inte längre hade använding för dem. Tyvärr pågår detta fortfarande på många håll. Det dumpas massvis med skräp i våra världshav från fartyg men även från land. Och det vi slänger i naturen kommer förr eller senare att följa med vattendrag ut till havs.

Det dumpas ca 20 000 ton skräp i Nordsjön varje år med följden att stormfåglar ute till havs tror att det är mat och riskerar att dö då deras magar fylls med skräp. Man har konstaterat att en genomsnittlig stormfågel har 33 plastbitar i magen. Så plastpåsen som slängdes från båten 1964 finns fortfarande kvar, kanske i magen på en stormfågel någonstans i Nordsjöområdet.

Nu är det inte bara stormfåglar som kommer till skada utan även andra marina däggdjur dör av skräpet. I förlängningen hamnar skräpet i våra egna magar i form av mikroplast som kan finnas i de musslor vi äter.

Den 21 April i år inträffar Den stora kusträddardagen från Skåne till Norge. Om du vill vara med eller ordna en egen strandstädaraktivitet så är det bara att anmäla sig på kusträddarna.

Återvinning i Ho Chi Min City (Saigon)  foto Peter Domini

Jag har tillbringat några veckor i Vietnam, lärt mig en del om historien i detta land som har haft fred sedan 1975. Ett land som har tagit emot mycket ”skit” i form av bomber och kemikalier,(Agent Orange) och där konsekvenserna av detta fortfarande gör sig gällande.

Det man slås av när man reser runt i landet, som vi i väst kallar för u-land, är att det är i sådana här länder utveckling sker. De har förstått att det är nuet som gäller. Att jämföra med oss européer som  lever på det som varit och amerikanerna fortsatt lever på ” The American Dream”.

När det gäller återvinning i Vietnam vill jag nog påstå att återvinningsgraden är högre än hos oss, dels beroende på att man inte har några förbränningsanläggningar men framför allt för att insamlingen  i huvudsak sköts av människor i den informella sektorn som ser till att tillvarata allt av värde och som har förstått materials sanna värde.

Foto Stena Recycling

Tidigt på söndagsmorgonen den 4 december grundstötte ett Panamaregistrerat fartyg utanför Kalmar. Fartyget tog in vatten och räddningsledningen förstod att det var bråttom att  bogsera in fartyg till kaj och sanera det på förorenat vatten. Larmet gick till Stena Recycling i Nybro, som har dygnet runt-beredskap för att hjälpa kunder med olika typer av saneringstjänster.  När väl fartyget kom till kaj fanns Stena Recycling på plats för att påbörja saneringsarbetet. Efter 15 timmars arbete med att suga upp det oljehaltiga vattnet ur bland annat maskinrummet, kunde man konstatera att inget läckt ut i havet.

De omhändertagna föroreningarna transporterades sedan till Stena Recyclings behandlingsanläggningar. Efter olika typer av behandling är vattnet renat och kan släppas ut i havet igen, medan oljan kommer tillbaka in i kretsloppet som bränsle i industriella förbränningsugnar.  Genom ett gott samarbete mellan de olika aktörerna kunde olyckans omfattning begränsas till ett skadat fartyg.

Snöfritt i fjällen  Foto Peter Domini

Kriser kommer och går, men en del problem består. De senaste veckorna har den mediala fokusen riktats mot Grekland vilket har resulterat i oro på världens börser. I Thailand har stora delar av landet översvämmats med dödsfall och stora miljöskador som följd. I Sverige har vi inte haft så lite snö vid denna årstid sedan 1904, männiksor svälter på Afrikas horn.
Listan på kriser kan göras lång men en sak är säker. Kriser går oftast över.

Något som däremot inte går över är mängden växthusgaser i atmosfären. Att vi slagit utsläppsrekord är det få som har uppmärksammat, vilket i sin tur pekar på att klimatfrågan tycks ha fallit bort från dagordningen. En ljusglimt, enligt en studie från Max Planckinstitutet, visar på att vårt bidrag per person av växthusgaser minskar med åren. Toppen nås vid 60 år enligt de studier som gjorts i U.S.A. för att därefter avta. Varför inte koppla ihop pensionen med klimatpåverkan och belöna dem som lever klimatsmart? Kanske skulle vi rentav börja belöna alla som lever klimatsmart? Dags för nytänk!

 Hans Rosling visualiserar vad som hänt de senaste tvåhundra åren.

Idag kommer jorden att få sin 7.000.000.000 invånare. Frågan är vem det blir eller om alla som föds idag kommer att kunna kalla sig för planetens människa nummer 7 milljarder. Du kan följa nedräkningen på Worldometers.

7 milliarder munnar att mätta, går det? Den frågan ställde sig redan Thomas Robert Malthus år 1798 i sin skrift  ”En essä om befolkningssprincipen”. Där menar han att befolkningsökningen utan tvekan skulle bromsas av bristen på livsmedel och  återkommande hungerkatastrofer. Hans befolkningsprincip bygger på att  befolkningens tillväxt och storlek beror på den faktiska tillgången  på livsmedel.
Malthus är inte den ende som vid varje befolkningsmilstolpe uttalat liknande dystra profetior.

Som det ser ut nu har dessa belackare av jordens möjlighet att försörja sin befolkning inte haft rätt. Problemet är istället att vi inte löst frågan om rättvis fördelning.

Urbaniseringen tilltar. Nu bor 51 procent av jordens befolkning i storstäder och de flesta ligger i Asien eftersom 60 procent av jordens befolkning lever där. Dessa miljonstäder - som idag är fler än 125 bara i Asien - skapar nya problem, absolut, men även möjligheter.
Det krävs framsynt planering för att undvika att människor hamnar i usla förhållanden i områden kring dessa megastäder för då är risken stor att fattigdom späder på befolkningsökningen. Det är nämligen så att när de rika blir rikare så får de fattiga fler barn.

"I väntan på jobb".                                                          Foto: Peter Domini

Om några veckor kommer vi att vara 7 miljarder människor på planeten Tellus. Av dessa är det ca 1,8 miljarder som har ett arbete och ca 2 miljarder som skulle vilja ha ett arbete. 

I den nyligen publicerade e-boken ”Race against the machine” tar de två Massachusettsforskarna Erik Brynjolfsson och  Andrew P. MacAfee, som tidigare varit fokuserade på fördelarna med avancderad teknik, upp vilka konsekvenser tekniken har på arbetslösheten.

Det är inte så konstigt att Obama har problem med att skapa nya arbeten i USA. Det gäller även för Fredrik Reinfeldt här hemma. Förklaringen är att företagen investerar i tekniska lösningar i stället för människor. Åtminstone är det så i USA. Sedan slutet av finanskrisen 2009 har amerikanska företags investeringar i teknisk utrustning och mjukvara ökat med 26 procent medan kostnaden för arbetskraft legat stilla. Ett bevis på att det är framgångsrikt är att produktiviteten har ökat med 2,5 procent, vilket slår utvecklingen på 70- och 80-talen och till och med toppar 90-talets utveckling, säger de båda forskarna. De skriver vidare, att inom medicin, juridik, finans, handel, tillverkning och till och med inom forskning är nyckeln till framgång inte att konkurrera mot maskinerna utan med hjälp av dem.

En konsekvens av denna utveckling är att de som inte satsar eller förstår sig på den tekniska utvecklingen och den kraft den representerar kommer att hamna på efterkälken eller slås ut. Och den stora frågan vi måste ställa oss är: Är det så här vi vill ha det ?

Teknikutvekling?                                                                    Foto: Peter Domini
                                                   
Regeringen har sedan en tid tillsatt en ny avfallsutredning. Den förra gjordes för tio år sedan och resulterade i en 590 sidig lunta.

I sammanfattningen av betänkandet från utredningen för översyn av producentansvaret  med titeln ”Resurs i Retur” (SOU 2001:102)  finns följande vision, skriven av riksdagsledamoten Sinikka Bohlin som var särskild utredare av producentansvarsfrågan.

”År 2010 finns en blomstrande återvinningsmarknad. Framstegen har huvudsakligen gjorts genom omfattande satsning på frivilliga åtaganden inom näringslivet i dialog och samråd med staten. Producenterna tänker i livscykelperspektiv när produkter utformas.
De uttjänta produkterna hanteras på fungerande marknader. En mångfald av nya tekniska lösningar för sortering och återvinning av olika materialslag har växt fram. De logistiska systemen byggs upp i samarbete mellan producenter, kommuner, fastighetsägare, handel, återvinnare och andra berörda. Konsumenten står i fokus som en viktig länk i producentansvarskedjan.
År 2010 är avfallet en resurs med ett värde och inte ett kvittblivningsproblem.”

Jag undrar: Var det verkligen landet Sverige hon tänkte på sin vision?

foto Peter Domini                          

En kollision mellan det maltesiska fraktfartyget Golden Trader och det belgiska fiskefartyget Vidar inträffade utanför danska Thyborön den 10 september. Resulterade bland annat i ett stor utsläpp av tjockolja. En del olja har tagits upp till havs, annat har kletat ner på stränderna på Tjörn.

Oljan har förts av strömmar från den jylländska västkusten till Tjörn utan att upptäckas på vägen. Och att underrättelser från den danska kustbevakningen inte lästes tillräckligt snabbt av den svenska motsvarigheten har inte gjort saken inte bättre.

Det pågår ett svårt och tidsödande arbete med att sanera kobbar och skär utefter Tjörn, ett arbete som lär pågå långt in på nästa år. Den upplockade oljan är förorenad av allsköns bråte som drivit i land, för havet används fortfarande av många som ”soptipp”. Oljan lastas över i tankbil och faktas till vår anläggning i Skarvikshamnen  där tankbilarna rullar in i stort sett dygnet runt.

- I processer skiljer vi först ut vattnet från oljan. Vattnet renar vi i vår biologiska vattenreningsanläggning och kan sedan släppa ut det i havet igen. Den renade oljan kan sedan komma tillbaka till kretsloppet och användas som ett bränsle i olika industriella ugnar, inte minst till i cementindustrin, säger Glenn Wernäng, platschef.
 
Miljönyttan med att kunna återföra oljan till kretsloppet våra är stor. För varje ton olja som kan användas igen undviker man utsläpp motsvarande cirka 500 kg koldioxid. Till dags dato har vi tagit emot 450 kubik olja och 50 ton oljeförorenat skräp.

Foto: Peter Domini

Miljöminister Andreas Carlgren städades bort och ersattes av Lena Ek dagen efter att han gått ut med ett pressmeddelande där han kallade representanter för näringslivet till ett möte om hur man skall komma tillrätta med nedskräpningen i samhället.

- Vi har förbud mot nedskräpning och producentansvar för förpackningar, men det kan behövas ytterligare åtgärder. Därför bjuder jag in branschen för att diskutera hur vi gemensamt kan komma tillrätta med nedskräpningsproblemen, säger miljöminister Andreas Carlgren i pressmeddelandet.

- Att minska nedskräpningen är ett gemensamt ansvar, för den enskilde, för myndigheter och producenter av de produkter som skräpas ned. För konsumenten måste det vara tydligt att det inte är tillåtet eller accepterat att skräpa ned, hur och var skräp ska slängas, och konsekvenserna av att inte göra det, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Mötet  hålls den 11 oktober 2011 på Miljödepartementet.

Inbjudna företag är 7 Eleven, Camel, Cloetta/Fazer, Coca-Cola, GB/Unilever, L&M, Marlboro, Mars, McDonald's, Swedish Match och Wrigley's. På mötet kommer även Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren och Håll Sverige Rents VD Anna Linusson att medverka.

Frågan nu är om den nya miljöministern Lena Ek plockar upp frågan och genomför mötet.
En sak är säker. Om soptunnorna (som den på bilden fotograferad i centrala Stockholm vid 18 tiden igår kväll) inte töms, så hamnar skräpet på gatan.
Inför en pant på engångsförpackningar typ dryckesmuggar etc. så löses en del av problemet.