Ishuset på Björkö foto Peter Domini

Med några dagar kvar till julafton så kan man konstatera att julhandeln når nya rekord trots kyla och snöoväder. Men vad är det egentligen vi ger varandra i julklapp? Som det ser ut kommer den stora vinnaren enligt prognos bli blocket.se  där alla oönskade julklappar kommer att realiseras efter helgen.

I tider då det talas om att vi bör minska vår konsumtion är det kanske dags att omvärdera vårt sätt att ge varandra julklappar. Jag har den senaste månaden fått frågan: Vad önskar du dig? Jag har till dags dato inte kommit på något och uppfattas därför som tråkig.  

Men det finns alternativa julklappar, som att man skänker pengar till någon hjälporganisation. Frågan är: Vem ska jag ge mina pengar till och hur kan jag vara säker på att pengarna når dem som behöver hjälp? Och, inte att förglömma, hur involverar jag den som får julklappen så att även han eller hon känner glädje av att ge?

Viljan att dela med sig finns där, men jag tror samtidigt att många av oss vill få ett mer konkret bevis på att gåvan gör nytta. Varför inte en ”app” där jag kan se vad mina pengar använts till. Kanske får vi se det till nästa års julhandel, vem vet?

Till dess glöm inte att julklappspapper ska sorteras som förpackning,

Med det önskar jag en God Jul & Gott Nytt År!

foto Peter Domini 

Jag var ute och reste på den kinesiska landsbygden för några veckor sedan och det man slås av är att det byggs överallt. Och det som byggs är inte villor eller radhus utan enorma höghuskomplex. Vid sidan av vägen såg jag alla dessa transportcyklar uppställda. Kanske sparas de för sämre tider? 

 
I en värld där ca 280.000 människor nyfödda per dag fyller på städer som Delhi, Karachi, Tokio eller Sao Paulo, så inser man att det krävs en fungerande och framsynt stadsapparat för att klara de påfrestningar det innebär.

Ta, till exempel, en stad som Bangkok som 1967 hade en yta om ca 67 kvadratkilometer till dagens över 426 kvadratkilometer. Då inser man att det är i de så kallade utvecklingsländerna tillväxten sker. År 2050 räknar man med att det kommer att finnas 33 megastäder på planeten varav 27 kommer ligga i dessa länder. Av jordens totala yta utgör städer bara 2 procent men de står för 75 procent av jordens energiförbrukning och 85 procent av växthusgasutsläppen.
Man räknar med att fram till 2025 kommer mängden organiskt avfall att öka med 44 procent i megastäderna och omfattningen avfall skapar sysselsättning för ungefär 2 procent av befolkningen i de latinamerikanska och asiatiska megastäderna.

I Sverige har vi inga megastäder och lär inte få i överskådlig tid heller, men vi har en samlad kunskap om hur ett bra samhällsbygge kan se ut, Symbio City är ett bra exempel på det.
Hur vi som nation kan göra affärer av den kunskapen tycks inte vara så enkelt. Det har gjorts ett antal försök på senare år att samordna detta via organ som Exportrådet och Swentec med blandad  framgång. Exportrådet får inga medel till detta och Swentec läggs ned vi årsskiftet.
 
Frågan är om regeringen har insett vilken potential  som ligger i detta och vad man riskerar att gå miste om i form av, bland annat, arbetstillfällen.

Isbjörnen i Köpenhamn hade klarat sig om mötet varit i år . Foto Peter Domini

Så här i årets sista månad så tror man att 2010 skall bli det varmaste året på planeten sedan 1850 när mätningarna inleddes. Det framkom vid klimatmötet Cop16 i mexikanska Cancún.
Det är svårt att tro när man tittar ut genom fönstret och ser mängden av snö och folk som står och skrapar rutorna på sina bilar.

Förra året när mötet hölls i Köpenhamn var medias rapportering massiv i såväl tidningar som radio och TV. Nu tycks kylan, kyla ner medias lust att rapportera från Cop16. Eller är det kanske så att schabblet vid förra årets förhandlingr gör att få bryr sig? Att man dessutom uppmätt den kallaste novemberdagen vid Sundsvalls flygplats sedan mätningarna började, gör ju att frågan på lokal nivå svalnar eller rent av kallnar.

Men det finns ljus i mörkret. Rykten från Mexiko säger att USA och Kina har börjat samtala på ett konstruktivt sätt om utsläppsbegränsningar. Kommer man överens där är det väl dags att lyfta blicken från klimatfrågan och börja diskutera hur vi skall lösa frågan med överutnyttjandet av jordens resurser.