Stränder där ingen badar frivilligt



I förra veckan var jag på konferens om fartygsskrotning i London för att höra det senaste inom området.

Idag skrotas stora fartyg huvudsakligen genom "beachning", det vill säga att man vid högvatten kör upp på stranden med full fart för att sedan när vattnet dragit sig undan skrota det. Det här pågår i länder som Bangladesh, Pakistan och inte minst i Indien.

Det stora problemet med den här metoden är att livet i havet totalt utplånas - och det gäller inte enbart där verksamheten sker. När tidvattnet återkommer tar det med sig mycket av de föroreningar som uppstår i samband med skrotningen.

IMO, som står för International Maritime organisation, kom vid ett möte i Hong Kong i höstas med en deklaration: The Hong Kong Convention on recycling of Ships. Den skall ge vägledning om hur fartyg skall skrotas på ett för miljön och människan riktigt sätt.

En av frågorna som togs upp på konferensen var om det går att återvinna fartyg på ett säkert och miljövänligt sätt på tidvattensstränder. Alla deltagare var nog klara med svaret, men ingen vågade säga det med hänsyn till deltagarna som representerade företagen som "beachar" fartyg.

Så länge som de stora sjöfartsnationerna inte har ratificerat Hong Kong-konventionen lär vi nog få leva med att  en stor del av tonnaget som skrotas framgent sker i miljönkänsliga marina områden. De i våra ögon usla arbetsförhållanden som råder diskuterades överhuvud taget inte. Hade detta pågått i Skandinavien hade myndigheterna fått spader. Nu sker det långt utom vårt synhåll och då låter vi det forstätta.

Med detta vill jag önska alla en skön sommar med mycket bad!

När oljan har sinat


foto: Seaventures

Vad gör man med oljeplattformar den dagen oljan har sinat? Man kan flytta den till ett område med nya fyndigheter eller så kan man kan skrota den, vilket är ett krav på fasta installationer i Nordsjön där man måste följa  OSPAR 82-överenskommelsen (som stipulerar villkoren för vad som skall tas bort och vad som får vara kvar efter det att fyndigheten tömts). 

Eller så kan man göra om det till något helt annat.
 
Kanske ett hotell för dykare som det  i Celebes Sea mellan Borneo och Indonesien. Är du sugen på en annorlunda  semesterupplevelse varför inte pröva på Seaventures Dive Resort, jag tror inte du blir besviken.

Från Kontiki till Plastiki - 62 år senare


Foto Peter Domini, Lagos i Nigeria.

När Thor Heyerdahl en gång tog flotten över havet som var sammansatt av balsaträ, så var syftet med Kontikiäventyret att visa att människan hade seglat långa sträckor över havet långt innan hjälpmedel som kompass och dylikt fanns att tillgå.

Detta långt innan plast började spridas över vår planet.

Syftet med Plastiki ,som är ett segelfartyg byggt av PET-flaskor, är att visa att vår tids hantering av plast inte är hållbart, så länge vi inte samlar in och återvinner allt. Och då menar jag ALLT. På flera håll i världen förs sedan länge en debatt om ett förbud av plastpåsar alternativt skatt på dem. Det finns redan samhällen som förbjudit plastpåsen, vilket är fullt förståeligt när man ser vad de ställer till med ute i världshaven. Det kommer att kosta otroliga summor att rensa haven från ”plastgeggan”.
Denna naturkatastrof talas det mycket lite om.

När nu råvaran flödar ut okontrollerat som den gör utanför USA s kust då finns det en syndabock. Det är myckey lättare att hantera än om vi alla är syndare; för vem ska då betala?

Äntligen är sommaren här!


foto Peter Domini

Efter en lång och kall vinter är sommaren äntligen här. Att det troligtvis kommer att bli värmerekord i år tycks inte bekymra det stora flertalet. Att vintern i Europa och USA var kall  ändrar inte på något, eftersom det i övriga världen var betydligt varmare än normalt.

När man nu i dagarna möts i Bonn för nya förhandlingar för en eventuell framtida överenskommelse har intresset för klimatfrågan svalnat. Det är väl ingen som tror på att det blir något avtal i december i Cancun i Mexico. Jag undrar vad man tycker om detta i Indien där temperaturen i bland annat New Delhi närmat sig 50 grader Celsius den gångna veckan. Det kanske är dags att mobilisera nyhetskanalerna CNN och BBC att varje dag rapportera ”Today's Hottest" så att världens politiker lyfter blicken från det egna landet till vad som är bäst för planeten.
För hur bär man sig åt att klara 45-gradig värme i hyddor som dem på bilden?

Om den brittiska vädertjänsten Hadley  Center och den amerikanska motsvarigheten NOAA s prognos för 2010 stämmer lär det bli ett av de varmaste åren på planeten sedan mätningarna började i slutet på 1800-talet.

Väntar man på bättre tider eller?



foto Peter Domini

Antalet avställda fordon börjar närma sig miljonen i Sverige, från att i mitten på nittiotalet varit knappt sexhundratusen. Att ställa av sin bil är inte märkvärdigt, det krävs bara att man gör en anmälan till Vägverket. När detta är gjort behöver man inte betala varken trafikförsäkring eller vägskatt. Däremot tar Vägverket ut en registerhållningsavgift om 45 kr per år, en avgift som inte betalas av alla och som Vägverket anser vara för dyr att driva in.

Så var finns då alla dessa fordon? Den frågan ställer sig landets bilåtervinnare eftersom antalet bilar som skrotas i Sverige har blivit färre sedan producentansvaret - det så kallade ELV-direktivet - infördes i landet. För det är väl inte så att fler och fler samlar på gamla bilar för att starta ett bilmuseum som Gekås i Ullareds grundare gjort?

Kan det möjligen vara så att man tror att skrotningspremien ska återkomma? Ett sätt att få reda på detta vore att ändra på reglerna för avställning, göra dem tidsbegränsade och skicka kronofogden på dem som inte betalar avgiften. Åtgärder av det slaget skulle med stor sannolikhet minska antalet bilar som står på gårdar och tun till glädje för såväl naturen som för dem som lever på att återvinna uttjänta fordon.

Blir det snack eller verkstad?


I morgon gäller det för EUs politiker att visa att de menar allvar, då hålls det första EU-toppmötet för miljöfrågor i Luxemburg. Mötet har tre ämnen på agendan: EUs position inför 2012s klimatöverenskommelse, bättre fartygsskrotning och eco-efficiency. Samtidigt kommer förslagen till ändring av WEEE- och RoHS- direktivet att tas upp.

När det gäller fartygsskrotning är detta en av de svåraste frågorna att komma tillrätta med och här behövs nya pragmatiska lösningar. Det är inte hållbart att fortsätta med att köra upp fartygen på stränder i länder som Indien och Bangladesh, där det saknas såväl kunskap som utrustning för att ta hand om miljö-och hälsofarliga ämnen, såsom asbest, på ett tillfredställande sätt. Vi i Europa har kunskap och utrustning men ingen billig arbetskraft. Så hur kommer vi runt det problemet?

Klaus säger en sak men gör en annan


foto Peter Domini

Den tjeckiske presidenten Václav Klaus, som just nu är EUs ”gossen ruda", tycker att frågan om klimatet och människans påverkan är överdriven. Samtidigt inför hans regering en skrotbilspremie  där beloppen som utbetalas är olika beroende på bilens utsläpp. Reglerna säger att om man skrotar en bil som är minst tio år gammal och köper en ny som släpper ut max 160 gr CO2 /km och uppfyller Euro 4 så får man 1.150 euro. Köper man däremot en el-, etanol-, gas-eller hybridbil så får man hela  2.300 Euro. Man har avsatt 77 miljoner euro under ett år och hoppas att 50 000 bilar skall skrotas.
Vår regering med Fredrik Reinfeldt i spetsen tror i motsats till den tjeckiske presidenten  att vi människor påverkar klimatet. Trots det görs inget för att påskynda utskrotningen av gamla bilar. Vad är motivet?

All business is local


foto Peter Domini

Uttrycket "All business is local" kommer att få en ny mening om finansdepartementets  förslag om tillfälligt undantag för lagen om offentlig upphandling (LOU) går igenom. Förslaget går ut på att upphandlande myndigheter inte behöver tillämpa lagen när de köper tjänster eller varor från en juridisk person som de äger eller är medlem av. Om det går igenom skall det gälla från 1 juni 2010 till slutet på 2012.


Om jag inte missminner mig så har regeringen Reinfeldt uttryckt en rädsla för att det i finanskrisens och lågkonjunkturens spår  skulle uppstå protektionistiska strömningar mellan länder inom EU. Finansdepartementets förslag är just protektionistiskt om än på lokal nivå. Det snedvrider konkurrensen och vi skattebetalare  tillsammans med mindre näringsidkare riskerar att dra det kortaste strået.  

Inte nog med att man inte behöver tillämpa LOU, man skall dessutom kontrollera sig själv efter EG-domstolens rättspraxis enligt Teckal-kriterierna som stipulerar att "den upphandlande myndigheten måste utöva kontroll som den utövar över sin egen förvaltning".... !?

Miljöminister Carlgren skyller på andra!


foto Peter Domini

De Svenska miljömålen om klimat, hav, giftfri miljö och biologisk mångfald blir svåra att nå och, enligt miljöminister Andreas Carlgren, kan inte Sverige ensamt påverka målen.
Han har delvis rätt i det han säger, men att vi bara skulle kunna nå ett av de sexton målen - det om ett skyddande ozonskikt - beror inte bara på världen utanför Sverige. Svenskarnas insats för miljön har tyvärr stannat upp. När man frågar mannen på gatan vad han eller hon gör för miljön så blir ofta svaret "Jag källsorterar".

Uppenbarligen räcker inte det inte med att källsortera om vi ska uppnå sådana mål som god bebyggd miljö etc. I Sverige får vi ofta höra från våra myndigheter att vi är bäst i Europa inom miljöområdet, men det vet ju både du och jag vid det här laget att  statistik kan vara självuppfyllande (som man ropar får man svar). Det kanske är dags att se om det egna huset innan vi skyller andra för sådant vi borde kunna lösa med modern teknik.

Sustainability - hållbar eller behålla?



Foto Peter Domini Välstekt fisk


I helgen brann vår fiskaffär ned till grunden. På Björkö där jag bor har vi ett fåtal  platser där människor  möts spontant. Fiskaffären var en sådan plats; trång, välsorterad och med en liten uteplats där det alltid stod en termos med kaffe och en burk med kakor.
Den låg i hamnen bland andra sjöbodar och hur brandmännen klarade de andra bodarna från att fatta eld är ett under. Tankarna kring tolkningen av engelskans "sustainability" - hållbart eller behållande - blev väldigt konkreta i lågorna från branden.

Vi som träffades där varje fredag efter jobbet för att göra våra inköp av havets läckerheter, var träffs vi nu?

Nya regler för skrotning av fartyg


Bild GRID


Efter många års förhandlande verkar det som om  Sjöfartsorganisationen IMO i samarbete med ILO och Basel Convention denna vecka i Hong Kong träffar en överenskommelse om hur framtida fartygsskrotning ska gå till. Greenpeace har under flera års tid drivit kampanjer mot hur skrotning av fartyg bedrivs i Indien, Pakistan och Bangladesh. Man har till och med lyckats förhindra att det franska hangarfartyget "Clemenceau" blev skrotat i Indien. Opinionen tvingade franska staten att ta tillbaka det för att skrota fartyget i Europa,närmare bestämt i England där ett par hundra nya jobb skapas nu.

Reglerna kommer inte bara att gälla skrotningen utan även hur framtida fartyg skall konstrueras för att underlätta framtida miljöriktig återvinning. Fartygen som sänds till skrotning skall ha en förteckning över vilka "skadliga" ämnen som finns ombord. Skrotningsföretagen i sin tur måste  utfärda en  återvinningsplan för hur respektive fartyg kommer att skrotas. Parterna uppmanas att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa att "fartygsåtervinnarna"  uppfyller reglerna.

En sak är nog klar: Fartyg som ägs av EU stater typ marinen  kommer att skrotas inom EU, vad som sker med alla andra återstår att se.

Våra grannar kan men inte vi

I gårdagens inslag i P4 Extra (där jag medverkar) säger statssekreterare  Elisabet Falemo till Erik Blix att  det är helt ok för bilproducenterna och skrotföretagen att införa en premie för skrotning av bilar. (Inslaget börjar 13 minuter in i programmet ) Med andra ord inget som staten ska blandas in i, tycker Falemo.
Som jag skrivit tidigare på bloggen har våra båda nordiska grannar valt en lösning med en premie som sköts av staten. Att pengarna i slutändan ändå kommer från bilägarna är enbart en fråga om hur man konstruerar upplägget.

Elisabet Falemo glömmer att  skrotningspremien  finansierades av bilägarna via en avgift som betalades när en ny bil sattes på marknaden,  med andra ord av bilägarna själva och inte av staten


När utredningen om införande av producentansvar pågick var jag en bland dem som lämnade synpunkter och jag föreslog redan då att men skulle införa någon form av  "peng", om inte annat för att täcka kostnaden för bortforsling av den uttjänta bilen. Ett av Sveriges största försäkringsbolag räknade på vad det skulle innebära i höjd premie och kom fram till att det skulle röra sig om ca nio kronor per år och bilägare. Detta förslag fick inte gehör då och enligt Falemo så tycks inte regeringen ha ändrat ståndpunkt.
Resultatet kan mycket väl bli att det blir kommunerna som i slutändan får ta kostnaden för att forsla bort vraken. Och vem ska stå för den kostnaden ?   

Uppmärksamhet är bra - rätt beslut är bättre!

Jag talade med Annika Helker Lundström, VD för vår branschförening, häromdagen apropå regeringens klimatproposition. Hon tycker att det för  återvinningsbranschen är glädjande att regeringen lyfter upp vikten och klimatnyttan av att öka återvinningen. Det är ett viktigt kvitto på vilken positionsförflyttning återvinning gjort på kort tid.


Nu ses branschen - med rätta - som högteknologiska klimatpionjärer och en framtida miljöteknikindustri. Men det krävs att gå från ord till handling, tycker Annika. Även om regeringen skriver utmärkt om återvinningens klimatnytta, så återstår mycket att göra i praktiken. Det syns svart på vitt i EU:s återvinningsstatistik, där Sverige ligger sämre till än vad de flesta säkert tror. Och i konkret handling är den svenska färdriktningen på återvinningsområdet skakig. Monopol, ensamrätter och avsaknad av upphandling enligt LOU är problematiskt för branschen. Vi behöver styrmedel som skapar drivkraft för användning av återvunnen råvara, inte minst i lågkonjunktur.

1 juli tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Tänk, sa Annika, om Sverige då kan ta initiativ till att utveckla nya styrmedel på EU-nivå t.ex återvinningscertifikat, med alla klimatvinster det skulle ge!

Återvinn 95% av bilarna inte 95% av bilen!


foto Peter Domini     
                                    Statlig Car Crushing plant, Nigeria
                                                            


2015 skall en uttjänt bil återvinnas till 95 % mot dagens 85%. Bilarna som kommer att komma in för återvinning 2015 är inte konstruerade för att klara det. Det innebär att det krävs stora investeringar i ny teknik för att uppnå de av EU uppsatta 95%. Den teknik det kan bli frågan om är komplicerad vilket innebär att det krävs stora volymer bilar för att täcka kostnaderna.


Om trenden fortsätter med att "skrotbilar" exporteras ut ur EU i den mängd som sker nu vem ska då stå för kostnaden? När man sen ser hur bilarna återvinns i dessa länder så förstår man inte varför vi ska bry oss.

Inför ett förbud för export av bilar äldre än 15 år så fort som möjligt!

EU investerar i ”grön ekonomi”! Var är vi?


EU investerar 105 miljarder euro i den "gröna ekonomin" via sin strukturfond. Från detta belopp öronmärks 28 miljarder för vatten och avfallshantering. Pengarna skall användas till att hjälpa medlemsländerna som ännu inte uppfyller EU:s miljölagstiftning. Beloppet motsvarar mer än 30% av den regionala budgeten för perioden 2007-2013.

I hela Europa investeras stora belopp för närvarande i avfallshantering. Totalt handlar det om drygt miljarden euro i länder som England, Bulgarien och Rumänien. Det är sällan man ser att uppdrag gått till svenska företag. Varför?