Amerikaner fattar vad det handlar om!



De amerikanska hushållen kan få betalt för sitt förpackningsavfall. I avsaknad av producentansvar så låter man på amerikanskt vis marknadskrafterna lösa problemet. Företaget Terracycle erbjuder betalning för hushållens förpackningsavfall samtidigt som en del producenter visar att de bryr sig om miljön.
 

Här i Sverige gör vi tvärtom och betalar två gånger för förpackningen! Första gången i samband med köpet och andra gången när vi slänger den. Dagens system för förpackningsinsamling är föråldrat, det leder till att gemene mans insats för en bättre miljö oftast inskränker sig till ett:  "Ja, men jag källsorterar". Något som maskiner skulle kunna göra bättre, samtidigt som privatpersoners insats för miljön skulle kunna nå högre höjder än att sortera förpackningar.

Uppmärksamhet är bra - rätt beslut är bättre!

Jag talade med Annika Helker Lundström, VD för vår branschförening, häromdagen apropå regeringens klimatproposition. Hon tycker att det för  återvinningsbranschen är glädjande att regeringen lyfter upp vikten och klimatnyttan av att öka återvinningen. Det är ett viktigt kvitto på vilken positionsförflyttning återvinning gjort på kort tid.


Nu ses branschen - med rätta - som högteknologiska klimatpionjärer och en framtida miljöteknikindustri. Men det krävs att gå från ord till handling, tycker Annika. Även om regeringen skriver utmärkt om återvinningens klimatnytta, så återstår mycket att göra i praktiken. Det syns svart på vitt i EU:s återvinningsstatistik, där Sverige ligger sämre till än vad de flesta säkert tror. Och i konkret handling är den svenska färdriktningen på återvinningsområdet skakig. Monopol, ensamrätter och avsaknad av upphandling enligt LOU är problematiskt för branschen. Vi behöver styrmedel som skapar drivkraft för användning av återvunnen råvara, inte minst i lågkonjunktur.

1 juli tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Tänk, sa Annika, om Sverige då kan ta initiativ till att utveckla nya styrmedel på EU-nivå t.ex återvinningscertifikat, med alla klimatvinster det skulle ge!

Bytte bil och valde mellan pest och kolera

Idag var det dags att byta ut tjänstebilen mot en ny. De senaste tre åren har jag kört en Volvo V50F och under denna tid har jag konsekvent tankat etanol ,förutom vid ett tillfälle då det inte fanns att tillgå. När det så var dags att se ut en ny bil med bra miljöprestanda så hamnade jag i en valsituation av kategorin  "pest eller kolera".
 
Det bästa allternativet är ju att åka kollektivt , men det fungerar inte just nu för min del. Så det blev en ny Volvo V50 men denna gång med en dieselmotor på 1,6 liter som enligt uppgift skall dra 0,45 l / mil att jämföra med den förra  som förbrukade dryga litern/mil. Det har inte varit lätt att välja men en sak är klar. Med dagens prispolitik blir det billigare och jag tror att jag genom att jag nu mer än halverar förbrukningen per mil så är det ur ett helhetsperpektiv ett bättre miljöval. 

Återvinn 95% av bilarna inte 95% av bilen!


foto Peter Domini     
                                    Statlig Car Crushing plant, Nigeria
                                                            


2015 skall en uttjänt bil återvinnas till 95 % mot dagens 85%. Bilarna som kommer att komma in för återvinning 2015 är inte konstruerade för att klara det. Det innebär att det krävs stora investeringar i ny teknik för att uppnå de av EU uppsatta 95%. Den teknik det kan bli frågan om är komplicerad vilket innebär att det krävs stora volymer bilar för att täcka kostnaderna.


Om trenden fortsätter med att "skrotbilar" exporteras ut ur EU i den mängd som sker nu vem ska då stå för kostnaden? När man sen ser hur bilarna återvinns i dessa länder så förstår man inte varför vi ska bry oss.

Inför ett förbud för export av bilar äldre än 15 år så fort som möjligt!

Många bäckar små kan fördärva en å



I helgen var jag på en återvinningsstation för att slänga skräp; lite järnskrot och annat smått och gott. Bland massa skrot av olika slag låg ett antal rostiga cyklar av lite nyare modell. På ett par av dem satt cykelbelysningen kvar, den typen som sitter på styret och som drivs av batterier.

Eftersom man inte tycks ha lust att ta hand om sin cykel, som man kanske glömt ute över vintern, så tror jag heller inte att man tar sej tid att plocka ur batteriet ur belysningen. Detta försvårar naturligtvis återvinningen. 
Därför vore det på sin plats att sätta upp en skylt som uppmanar till att plocka bort eventuella batterier innan du slänger din cykel.

15 år av tystnad är över!


foto Peter Domini

Våren 1996 tystnade The Recycler då det sista numret av tidningen gavs ut. Då - för 15 år sedan - var det Technoworld som stod bakom och den handlade mest om att skapa opinion och förståelse för att uttjänt elektronik inte skulle läggas på deponi.

Tidningen skickades till riksdagens ledamöter samt till andra makthavare och påtryckare. Kanske bidrog det vi skrev till att fler insåg att uttjänta elektroniska produkter skulle saneras från miljöstörande ämnen och återvinnas samt var villiga att ta kostnaden för sanering frivilligt.

Nu femton år senare är det andra frågor som är på "tapeten". Självklart kommer jag att tycka till om dem på min blogg.

EU investerar i ”grön ekonomi”! Var är vi?


EU investerar 105 miljarder euro i den "gröna ekonomin" via sin strukturfond. Från detta belopp öronmärks 28 miljarder för vatten och avfallshantering. Pengarna skall användas till att hjälpa medlemsländerna som ännu inte uppfyller EU:s miljölagstiftning. Beloppet motsvarar mer än 30% av den regionala budgeten för perioden 2007-2013.

I hela Europa investeras stora belopp för närvarande i avfallshantering. Totalt handlar det om drygt miljarden euro i länder som England, Bulgarien och Rumänien. Det är sällan man ser att uppdrag gått till svenska företag. Varför?

Svenska bilskrotare väntar på besked


foto Peter Domini

Aldrig har så få gamla bilar skrotats i Sverige som nu. 
Orsaken är att en gammal rishög kan ge riktigt bra betalt - fast inte om den skrotas i Sverige. Detta gör att flertalet väljer att sälja sin gamla bil till handlare med kontoret på fickan för att sedan exporteras till, t ex,  Afrika där bilarna inte tas om hand på ett miljömässigt sätt när de är uttjänta.

Uppmärksamheten i denna fråga ökar i synnerhet när man hör vad som görs i andra europeiska länder. Ta Tyskland som exempel, där har en skrotningspremie på 2500 EURO för bilar äldre än tio år inneburit att närmare 70 000 bilar redan skrotats ut och att exporten till Afrika minskat.

Sveriges bilskrotare vill återinföra skrotningspremien.  I veckan som gick medverkade jag i en diskussion i SR Väst. Lyssna på radioinslaget från i onsdags här.

Du vet väl att återvinning är bra för klimatet!

Genom att se till att så mycket som möjligt av vårt avfall materialåtervinns så minskas utsläppen av växthusgaser.
Hur kan det komma sej? Helt enkelt för att det går åt mindre energi i återvinningsprocesserna jämfört mot att nyproducera järn, aluminium, papper, wellpapp, termoplaster m.m.

Vill du veta hur mycket kan du beställa en klimatsnurra på klimatsnurran.se

Kul att resa runt i världen?


foto Peter Domini

I mitt arbete med Clinton Foundation och även med exportrådets SymbioCity har jag kontaktats av ett flertal kommuner som startat någon form av bolag inom miljöteknikområdet. Frågan har varit "kan du inte hjälpa oss med kontakter?"

Det jag istället  frågar mej är om det verkligen är kommuners roll att ge sig in i projekt i t.ex Kina eller Indien och i såfall hur?

Göteborg har halkat efter


foto Peter Domini

Jag var nyligen på en konferens i Stockholm arrangerad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i samarbete med Exportrådet och Swentec. Temat för konferensen var "Svenskt miljökunnande på en internationell marknad". Syftet med dagen var : Hur kan man utnyttja den stora kunskap och erfarenheten som finns inom kommuner på miljöområdet för att hjälpa svenska företag inom miljöområdet att få exportaffärer?

Detta är ingen enkel fråga och det råder en misstänksamhet mellan kommuner och det privata näringslivet när det gäller "vem gör vad". En fråga som dök upp vid ett flertal tillfällen var ; hur hantera inkommande besöksdelegationer?
Som exempel på intressanta orter att besöka i detta sammanhang nämndes Hammarby Sjöstad i Stockholm, Bo 01 i Malmö, Växjö och Borlänge. Ingen nämnde Göteborg.
Jag talade med en del Göteborgare som var med på mötet och de var inte förvånade, en menade att vi saknar en vision inom hållbar utveckling. Dags för kraftsamling?

Vart tar skrotbilarna vägen ?




foto Peter Domini

Just nu råder det stor förvåning bland bilskrotare kring varför så få bilar skrotas. Det finns som vanligt inte bara ett svar på den frågan, en del av svaret är att sedan premien försvunnit så har en mängd bilar exporterats till länder i Afrika.

Den normala livslängden på personbilar i Sverige är ca 17-20 år innan det blir dags för skrotning. Detta innebär att man får titta 17-20 år tillbaka i tiden för att se hur många bilar som sålts i landet. Då kan man konstatera att i början på nittiotalet hade vi en ekonomisk kris liknande den vi har idag och då liksom nu avspeglades krisen på bilförsäljningen. Det såldes hälften så många bilar mot normalt dessa år och därav det mindre antal som skrotas nu.

Vad vore jag utan mina mentorer?


Frida                                                                            Lisa

Mentorskap betyder oftast att en senior person fungerar som mentor till en yngre person men när det gäller sociala medier som bloggar, facebook etc. är det  tvärt om vi äldre  som får ta lärdom av de yngre. Jag har förmånen av att ha två mycket kompetena tjejer inom området som mina mentorer, Frida Berglund som nyligen vunnit ett prestigefullt pris för bästa blogg inom heminredning "Husmusen" och Lisa Wiktorson, journalist på Stena Metalls informationsavdelning.
De kommer att leda mej genom de sociala mediernas djungel.