Stena Recycling en del i det hållbara samhället


Foto Stena Recycling

Tidigt på söndagsmorgonen den 4 december grundstötte ett Panamaregistrerat fartyg utanför Kalmar. Fartyget tog in vatten och räddningsledningen förstod att det var bråttom att  bogsera in fartyg till kaj och sanera det på förorenat vatten. Larmet gick till Stena Recycling i Nybro, som har dygnet runt-beredskap för att hjälpa kunder med olika typer av saneringstjänster.  När väl fartyget kom till kaj fanns Stena Recycling på plats för att påbörja saneringsarbetet. Efter 15 timmars arbete med att suga upp det oljehaltiga vattnet ur bland annat maskinrummet, kunde man konstatera att inget läckt ut i havet.

De omhändertagna föroreningarna transporterades sedan till Stena Recyclings behandlingsanläggningar. Efter olika typer av behandling är vattnet renat och kan släppas ut i havet igen, medan oljan kommer tillbaka in i kretsloppet som bränsle i industriella förbränningsugnar.  Genom ett gott samarbete mellan de olika aktörerna kunde olyckans omfattning begränsas till ett skadat fartyg.

Belöna dem som lever klimatsmart?



Snöfritt i fjällen  Foto Peter Domini

Kriser kommer och går, men en del problem består. De senaste veckorna har den mediala fokusen riktats mot Grekland vilket har resulterat i oro på världens börser. I Thailand har stora delar av landet översvämmats med dödsfall och stora miljöskador som följd. I Sverige har vi inte haft så lite snö vid denna årstid sedan 1904, männiksor svälter på Afrikas horn.
Listan på kriser kan göras lång men en sak är säker. Kriser går oftast över.

Något som däremot inte går över är mängden växthusgaser i atmosfären. Att vi slagit utsläppsrekord är det få som har uppmärksammat, vilket i sin tur pekar på att klimatfrågan tycks ha fallit bort från dagordningen. En ljusglimt, enligt en studie från Max Planckinstitutet, visar på att vårt bidrag per person av växthusgaser minskar med åren. Toppen nås vid 60 år enligt de studier som gjorts i U.S.A. för att därefter avta. Varför inte koppla ihop pensionen med klimatpåverkan och belöna dem som lever klimatsmart? Kanske skulle vi rentav börja belöna alla som lever klimatsmart? Dags för nytänk!

7 miljarder idag

 Hans Rosling visualiserar vad som hänt de senaste tvåhundra åren.

Idag kommer jorden att få sin 7.000.000.000 invånare. Frågan är vem det blir eller om alla som föds idag kommer att kunna kalla sig för planetens människa nummer 7 milljarder. Du kan följa nedräkningen på Worldometers.

7 milliarder munnar att mätta, går det? Den frågan ställde sig redan Thomas Robert Malthus år 1798 i sin skrift  ”En essä om befolkningssprincipen”. Där menar han att befolkningsökningen utan tvekan skulle bromsas av bristen på livsmedel och  återkommande hungerkatastrofer. Hans befolkningsprincip bygger på att  befolkningens tillväxt och storlek beror på den faktiska tillgången  på livsmedel.
Malthus är inte den ende som vid varje befolkningsmilstolpe uttalat liknande dystra profetior.

Som det ser ut nu har dessa belackare av jordens möjlighet att försörja sin befolkning inte haft rätt. Problemet är istället att vi inte löst frågan om rättvis fördelning.

Urbaniseringen tilltar. Nu bor 51 procent av jordens befolkning i storstäder och de flesta ligger i Asien eftersom 60 procent av jordens befolkning lever där. Dessa miljonstäder - som idag är fler än 125 bara i Asien - skapar nya problem, absolut, men även möjligheter.
Det krävs framsynt planering för att undvika att människor hamnar i usla förhållanden i områden kring dessa megastäder för då är risken stor att fattigdom späder på befolkningsökningen. Det är nämligen så att när de rika blir rikare så får de fattiga fler barn.

Håller vi på att utveckla bort jobben?


"I väntan på jobb".                                                          Foto: Peter Domini

Om några veckor kommer vi att vara 7 miljarder människor på planeten Tellus. Av dessa är det ca 1,8 miljarder som har ett arbete och ca 2 miljarder som skulle vilja ha ett arbete. 

I den nyligen publicerade e-boken ”Race against the machine” tar de två Massachusettsforskarna Erik Brynjolfsson och  Andrew P. MacAfee, som tidigare varit fokuserade på fördelarna med avancderad teknik, upp vilka konsekvenser tekniken har på arbetslösheten.

Det är inte så konstigt att Obama har problem med att skapa nya arbeten i USA. Det gäller även för Fredrik Reinfeldt här hemma. Förklaringen är att företagen investerar i tekniska lösningar i stället för människor. Åtminstone är det så i USA. Sedan slutet av finanskrisen 2009 har amerikanska företags investeringar i teknisk utrustning och mjukvara ökat med 26 procent medan kostnaden för arbetskraft legat stilla. Ett bevis på att det är framgångsrikt är att produktiviteten har ökat med 2,5 procent, vilket slår utvecklingen på 70- och 80-talen och till och med toppar 90-talets utveckling, säger de båda forskarna. De skriver vidare, att inom medicin, juridik, finans, handel, tillverkning och till och med inom forskning är nyckeln till framgång inte att konkurrera mot maskinerna utan med hjälp av dem.

En konsekvens av denna utveckling är att de som inte satsar eller förstår sig på den tekniska utvecklingen och den kraft den representerar kommer att hamna på efterkälken eller slås ut. Och den stora frågan vi måste ställa oss är: Är det så här vi vill ha det ?

När olyckan är framme


foto Peter Domini                          

En kollision mellan det maltesiska fraktfartyget Golden Trader och det belgiska fiskefartyget Vidar inträffade utanför danska Thyborön den 10 september. Resulterade bland annat i ett stor utsläpp av tjockolja. En del olja har tagits upp till havs, annat har kletat ner på stränderna på Tjörn.

Oljan har förts av strömmar från den jylländska västkusten till Tjörn utan att upptäckas på vägen. Och att underrättelser från den danska kustbevakningen inte lästes tillräckligt snabbt av den svenska motsvarigheten har inte gjort saken inte bättre.

Det pågår ett svårt och tidsödande arbete med att sanera kobbar och skär utefter Tjörn, ett arbete som lär pågå långt in på nästa år. Den upplockade oljan är förorenad av allsköns bråte som drivit i land, för havet används fortfarande av många som ”soptipp”. Oljan lastas över i tankbil och faktas till vår anläggning i Skarvikshamnen  där tankbilarna rullar in i stort sett dygnet runt.

- I processer skiljer vi först ut vattnet från oljan. Vattnet renar vi i vår biologiska vattenreningsanläggning och kan sedan släppa ut det i havet igen. Den renade oljan kan sedan komma tillbaka till kretsloppet och användas som ett bränsle i olika industriella ugnar, inte minst till i cementindustrin, säger Glenn Wernäng, platschef.
 
Miljönyttan med att kunna återföra oljan till kretsloppet våra är stor. För varje ton olja som kan användas igen undviker man utsläpp motsvarande cirka 500 kg koldioxid. Till dags dato har vi tagit emot 450 kubik olja och 50 ton oljeförorenat skräp.

När fantansin tar slut, vad blir det då ?


foto Peter Domini

”Avfall är det som finns kvar när fantasin tar slut” är ett uttryck vi använder oss av inom Stena. Men hos oss tar fantasin aldrig slut, man möts dagligen av nya innovationer av skiftande slag. Många helt onödiga och någon gång emellanåt dyker det upp en ”grej” eller tjänst som gör skillnad.
 
Några som tycks sakna fantasi är flertalet av kustsamhällena längs Bohuskusten, i alla fall när det gäller hantering av avfall från fritidsbåtar. Det tycks som om vi på semestern skall återgå till en primitivare form av liv, utan elektricitet och rinnande vatten och där det där med att sortera avfall, det tar vi och undviker vi helt och hållet.

Om hamnarna istället skulle införa någon form av källsortering, så kanske värdet av det insamlade och återvunna materialet kan bidra till  att sänka hamnavgifterna. Så lite kreativitet från Bohusläns hamnar när det gäller avfallshantering skulle göra skillnad.

En som inte saknade fantasi, är killen som jag såg på lunchen idag. Att bygga  om en gammal passbåt till en ”trike” kräver en hel del fantasi. Hur parkerar man en båt ?

Sandlådenivå


Jag har varit på tre seminarier denna vecka. Det började i måndags med Återvinningsindustriernas årsmöte med efterföljande seminarium, där representanten för BIR (Bureau of International Recycling) glömde bort att han hade åhörare och kvinnan från FEAD (European Federation of Waste Managment and Environmental Services) på grund av tidsbrist missade poängen i sitt framförande.

Tidigt på tisdag morgon var det dags att ge sig iväg till Helsingborg för att hålla ett anförande om ”morgondagens teknik” på NSR-dagen. Det kommunala renhållningsbolaget tycker att utvecklingen inom en del avfallsområden har stagnerat i Sverige och vill se lite nya initiativ, därför hade de även bjudit in Envac och Optibag.

Jag stannade kvar i den vackra staden Helsingborg för att delta i årets Recyclingdag arrangerad av tidningen Recycling. Temat detta år var Producentansvar för tidningar och förpackningar. 120 personer från kommuner, materialbolag, privata företag, intresseorganisationer med flera fanns på plats.  Dock saknades representanter från miljödepartement och naturvårdsverk. De hade behövt vara där för att höra hur infekterat läget är. Som talare fanns representanter för producenterna, kommunerna och branschföreningar. Alla pratade för sin sak och som Kent Carlsson VD för FTI uttryckte det ”debatten om producentansvaret förs på sandlådenivå”. Jag håller med honom; om inte myndigheterna tar tag i frågan blir det inte någon lösning.

Jag konstaterar så här efteråt att klippet från Youtube ovan är en bra summering av det som sades på Recycling-dagen.

Tre vetgiriga kinesiska damer på besök


Ms. Ma Jing,Ms Xie Lu,Ms Cheryl Tang och Patric Witting, Stena Technoworld

I två dagar har jag haft nöjet att guida tre unga kinesiska damer i Stena Metalls värld. Som värdföretag för Svenska Institutets Managementprogram har vi delat med oss av våra erfarenheter samtidigt som vi har fått ta del av kinesernas .
När de reser hem  i morgon har de bagaget fullt av intryck från sina två intensiva veckor i Sverige. Här har de fått kunskap i hur arbetet med CSR (Corporate Social Responsibility) bedrivs i svenska företag. Sammanlagt 20 kinesiska deltagare har fått möjlighet, anpassat efter deras bakgrund, att besöka en mängd olika företag och organisationer i Sverige. De har även fått tillbringa en natt på Ishotellet i Jukasjärvi, som någon av dem beskrev som ”ett kallt minne för livet”.

De tre damerna som vi på Stena Metall var värdar för arbetar till vardags på Baosteel , MC-CCPIT och The Beijing Axis. De uppskattade den öppenhet vi visade dem och att de fick möjlighet att träffa så många Stenamedarbetare och ta del av deras syn på att arbeta inom Stena. Men det som mest imponerade på dem var vårt informella förhållningssätt till varandra samt vårt delegerade affärsmannaskap. De sitter nu och sammanställer en rapport som de ska redovisa för sina chefer hemma i Kina.

Riksbankens val ifrågasätts

Jag tror att det var Einstein som myntade  uttrycket ”Människans förmåga att skapa överstiger vida dess förmåga att förutse konsekvensen av vad den skapat”.
Nu vill författaren Nassim Nicholas Taleb som skrivit en bok om finanskrisen The Black Swan,  att de som förlorat pengar under krisen skall stämma den svenska Riksbanken för att den tilldelat Nobelpriset i ekonomi till personer vars ekonomiska teorier sänkt den globala ekonomin.

Om den iden tas upp så blir nästa fråga vem som skall stämma Nobelstiftelsen för att den delat ut pris till kemister vars arbete resulterat i  ämnen typ klorerade kolväten som läckt ut i näringskedjan och vållat stora problem. Naturligtvis är  det ett  helt orealistiskt scenario, men det kanske är dags  för Nobelstiftelsen att tänka nytt och vidga sina kriterier till att även innefatta upptäckter om konsekvensen av vad andra skapat. En kandidat till Fredpriset skulle den sedan länge bortgångna ekologiska ikonen Rachel Carson ha varit.

Konsensus-Sverige sätts på prov


Valstuga i Hässleholm producerad av Stena Recycling vann priset.

Vad kommer konsekvensen bli av att vi fått ett vågmästarparti i riksdagen i form av SD - ett parti som ingen vill ha i riksdagen men som ändå får stöd av 5,6% av svenska folket? 

Kanske är det som man säger att ”inget ont som inte har något gott med sig”? Bland de etablerade riksdagspartierna var det Moderaterna och Miljöpartiet som gick fram när övriga partier backade och kanske leder det till att Miljöpartiet (om de är pragmatiska) kan få igenom en del av sina hjärtefrågor medan Moderaterna "tvingas" genomföra en politik som leder till ett hållbart Sverige (utan att de tappar förtroendet från sina kärnväljare).

Nu sätts Konsensus-Sverige på prov...

Har vi tid att förhandla?



I går kväll var jag tillsammans med några hundra andra Göteborgare på biograf Draken för att se filmen Home.  En film från ovan gjord av Yann Arthus-Bertrand. Han har använt sig av en helikopter och en filmfotograf och tillsammans har de flugit över 50 länder och tagit närmare 470 timmar råfilm som sedan kokats ner till en timme och trettio minuter. 

Resultatet är otroliga bilder och budskapet är att vi har problem men att tillsammans kan vi lösa dem.  Ja, det är klart att vi kan lösa dem - men till vilket pris och vem ska ta kostnaden? Blir det de rika länderna eller blir det, som så många gånger tidigare i historien, de fattiga som får ta den största smällen? Det framgår inte av filmen.
 
Frågan om hur klimatåtgärder i u-länderna ska finansieras är nog den viktigaste olösta frågan för att förhandlingarna i mexikanska Cancun i november ska ha någon chans lyckas. Löftet från de rika länderna i Köpenhamn var att bistå U-länderna med 30 miljarder dollar under åren 2010 -2012 . Tanken är god men det händer inget, ty en viktig detalj är inte löst. Nämligen; vad ska pengarna användas till? 

Jag befarar att vi har nått ”point of no return” och för varje dag som går blir kostnaderna för anpassning till en temperaturhöjning bara högre.

Filmen Home kan du se i dess hela längd på YouTube.

15 år utan utveckling! Dags för avveckling?


Jag kom hem från en resa till Shanghai i förra veckan. Jag har varit där ett antal gånger det senaste året med anledning av Stenas engagemang på Expo2010.  Vid varje besök har jag förvånats över hur rent det är i staden. Temat för utställningen är ”Better City Better Life” kanske är det därför som man på inget ställe i denna mångmiljonstad ser skräp liggandes, allt är rent och snyggt. 

Väl hemma möttes jag av feta rubriker på Göteborgs-Postens framsida där det stod ”Många är lata i Göteborg, politikerna vill bötfälla dem som skräpar ned". Artikeln handlar som så många gånger förut om nedskräpningen vid våra återvinningsstationer. Jag tror inte att folk är lata, man har helt enkelt tröttnat på ett system som är föråldrat och som i motsats till andra länder överhuvudtaget inte utvecklats under årens lopp.
  
Vi är inte bäst i världen som en del vill få oss att tro. Efter valet är det kanske dags att politikerna tar sig en funderare över hur vi ska ha det framöver med det aldrig sinande avfallsflödet.

Träning för framtida försörjning


foto Peter Domini


Semestern är över, det har varit en skön sommar till större delen tillbringad i båten på västkusten med en veckolång avstickare till Läsö. Ön är fantastisk där den ligger ute i Kattegatt. Milslånga sandstränder och raka fina cykelvägar, det danska gemytet därtill. Denna sommar fick jag uppleva på nära håll hur svalor tränades i konsten att fånga insekter, som är deras huvudsakliga föda. Ungarna som troligtvis lämnat boet bara några dagar tidigare satt ”snällt” på vår akterförtöjning och tittade på när föräldrarna flög omkring och fångade insekter. Emellanåt kom de och stoppade en godbit i näbben på någon av ungarna. Genom att studera de vuxna fåglarnas beteende så lär sig ungarna och tränas för att klara sin framtida försörjning.

När jag satt där och iakttog detta skådespel som varade nästan hela dagen, kom jag att tänka på Stenas traineeprogram som startar i januari 2011. Ett program där 18 personer skall tränas till att bli framtida specialister och ledare inom Stena Metall-koncernen. För att hitta dessa kommer vi att använda oss av sociala medier, som facebook, twitter och bloggar.
Svalorna får nöja sig med att kommunicera med hjälp av kvitter

Det gäller att vara förberedd


foto Peter Domini

Det gångna året visar att variationerna i väderleken har ökat. Efter en ovanligt kall och lång vinter har vi haft en sommar med en blandning av sol och regn på ett sätt som känns behagligt. På andra håll i världen ser det annorlunda ut. Ryssland upplever ett tusenårigt värmerekord, enligt egna forskare.

Det medierna rapporterar om är alla bränder som ställer till med stora hälsoproblem. När elden är släkt så minskar eller försvinner problemet ur vårt medvetande. Men vad händer i  Sibirien i värmen med de enorma mängder metangas som ligger lagrat i permafrosten , frigörs den nu? Om så är fallet så är det ett större problem ur ett långsiktigt perspektiv än dagens bränder.
 
På andra håll i världen regnar det i så stora mängder att det lett till översvämningskatastrofer. Detta är inget nytt - deltaområdena vid de stora asiatiska floderna översvämmas så gott som vid varje monsun, skillnaden i år är att nu sker översvämningarna även i mer höglänt terräng. Min undran är: Var har klimatdebatten tagit vägen ?

Jag har garderat mig med några kubikmeter brasved ifall vi får en uppleva en lika kall vinter som den förra igen.

 

Naturen bestämmer dagordningen!


foto Peter Domini

Det senaste halvåret har naturen visat att det är den som bestämmer över min vardag på ett tydligt sätt. Det började med att jag i en månads tid fick stiga upp en halvtimme tidigare än normalt för skotta snö för att överhuvudtaget komma iväg till jobbet. När snön väl smält så kom askmolnet och ställde in ett tvådagars möte i Glasgow.

I går satt jag och förberedde ett föredrag till ett seminarium i Sosnowiec i Polen när det plingade till i datorn och en ruta med Urgent –Important dök upp. Mailet var från arrangören av seminariet i Polen som meddelade att det blivit inställt på grund av de stora översvämningar som råder i området. Helt plötsligt fick jag tre tomma dagar i nästa vecka. Tack och lov så har jag inga problem med att fylla dessa dagar med andra uppgifter, det är väl bara att acceptera att det är naturen som styr våra liv och inte tvärt om, om man nu till äventyrs skulle tro det.

Utnyttja trängselsystemet för soporna


Illustration Transportstyrelsen

I Stockholm växer sopberget samtidigt som politiker i de olika kommunerna i stockholmsregionen slår vakt om sina återvinningsstationer och har infört inpasseringskort på sina anläggningar. Detta retar miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton som menar att kommunerna måste samarbeta. Den bakomvarande orsaken är att i Stockholm går det 86 000 hushåll på en återvinningscentral mot 42 000 i Göteborg, 24 000 i Malmö och 14 000 i riksgenomsnitt.
Orsaken till detta är svårigheter att finna lämpliga platser för att bygga på i Stockholm. Ett annat problem är vem som ska betala. Tanken är den att hushållen ska lämna sitt grovavfall fritt då de betalar via renhållningstaxan medan företag och hantverkare ska betala. Att införa olika inpasseringssystem medför enbart ökad administration och kostnader samt skapar osämja mellan kommunerna.

Mitt förslag till stockholmarna är; använd ert befintliga system för trängselavgiften! Huvudparten av dem som besöker en återvinningscentral kommer med bil. Genom att sätta upp inpasseringskameror så registreras fordonen och man kan på så vis enkelt se om bilen är skriven på en privatperson eller på ett företag. Sedan gäller det bara att bestämma sig för vem som ska ha pengarna, de administrativa systemen är redan på plats.

Vi tror vi har kontroll

 
foto Peter Domini                         

Om någon fortfarande tror att vi människor rår över naturen, så har väl det senaste månadernas händelser visat på motsatsen. I dagligt tal kallar vi jordbävningar , vulkanutbrott, tsunami etc.  för naturkatastrofer. Men i själva verket är det människan som inte accepterat att den här planeten är under ständig förändring och att det är vi som måste anpassa oss, inte tvärtom. Det senaste vulkanutbrottet på Island med flygstopp som följd visar bara på hur sårbart vårt samhälle är. Det blir intressant att se vilka förändringar det leder till efter det att askmolnet lagt sig.
Kommer detta leda till det stora genombrottet för videomöten, eller kommer det bli ”business as usual"? Själv har jag redan staplat brasveden. För vem vet, nästa vinter kanske blir som denna? Naturen kan man väl inte lita på. Eller?

Dags för vårstädning?


 foto Anders Svanberg                          "Propeller släpas upp för skrotning"

Äntligen lite vårkänning! I Göteborg håller vårstädningen på för fullt. Grus som använts för halkbekämpning på gator och trottoarer sopas upp och om allt går rätt till så ska alla föroreningar tvättas bort innan gruset läggs på lager för att åter kunna användas nästa vinter.

Annat är det i andra delar av världen. Några av mina kollegor var i Bangladesh för en tid sedan och besökte stränderna där fartygsupphuggning bedrivs. Här skrotas just nu uttjänt fartygstonnage som aldrig förr. Orsaken är att man inte längre får använda enkelskrovigt tonnage för oljetransporter i Europeiska farvatten. Som vanligt när regler av den typen införs så glömmer man bort att se vilka konsekvenser det kan ha på andra ställen på jorden. När vi i Europa försöker gardera oss mot nedsmetade stränder så tillåter vi samtidigt att stränder i Bangladesh, Pakistan och  Indien ödeläggs av strandade fartyg som skrotas utan någon större miljöhänsyn. Vem kommer återställa dessa stränder en vacker dag?

Mölndalsbor behöver utbildning



Källsortering av hushållets förpackningar har vi gjort i snart 20 år, men det går inte en dag utan att man hör och läser hur bristfälligt detta system är. Jag blir inte förvånad när jag i söndagens GP läser en artikel med rubriken  "Mölndalsbor ska lära sig att källsortera”. Jag undrar var de hållit hus de senaste 20 åren.

Att lägga ner så mycket tid och energi på ett system som bygger på att alla gör rätt är att slösa med skattemedel. Att dessutom knacka dörr för att informera kommunens invånare om hur de skall sortera sitt avfall kan inte vara effektivt ur miljösynpunkt. Det vore bättre för miljön om informatörerna använder sin tid till att få folk att ställa bilen och åka kollektivt istället. Sortera avfall kan maskiner göra mycket bättre.

Vad kan man åstadkomma på 72 timmar?



Nu har snart 50 timmar gått sedan vi startade vårt ”72 hour Race to Innovation”. Under denna vecka har ett trettiotal människor låst in sig på ett hotell för att under ledning av Professor Kaj Mickos och hans medarbetare från Innovation plant ” föda fram” nya innovationer. Hade jag inte hört att det fungerar från andra som genomfört denna typ av övning så vete katten om jag hade trott på det.

Men så här när de 72 timmarna går mot sitt slut kan jag bara konstatera: Det fungerar! Vi har fått fram ett 50-tal nya koncept av olika grad, en del går att genomföra omedelbart medan andra behöver ”tuggas” på lite till. Under racets gång har vi haft besök av tjänstemän från såväl kommuner som näringsliv som fått ta del av våra nya koncept och det skulle inte förvåna mig om vi har uppnått ett avslut innan veckan är slut.

Tidigare inlägg