Foto Peter Domini

I helgen var jag och lämnade tidningar till pappersåtervinningen och där ligger som vanligt äggkartonger, banankartonger och tomma Bag in Box-behållare.

Jag undrar hur många miljoner det kostat att informera vad man får lägga i de olika insamlingsbehållarna. Tänk om man använt de pengarna till att utveckla nya system och tekniker för hanteringen av detta material?

Så nu när påsken står för dörren vill jag uppmana alla att inte lägga de tomma äggkartongerna bland tidningarna, de ska sorteras som pappersförpackningar! Jag förstår att många inte orkar bry sig, utan lägger materialet bland övriga "sopor".

Du kanske förstår vad jag menar när du ser denna bild där samtliga produkter är tillverkade av PE-HDplast. Hur skulle du sortera dem?

 
foto Peter Domini                     Dunkar i väntan på att fyllas med vatten

Det har snart gått tre veckor sedan vattnet slutade att rinna i våra kranar och det lär ta ytterliggare två innan vattnet kommer åter. Det visade sig nämligen att huvudvattenledningen var i ett sådant skick att den inte lönade sig att reparera. Kommunen tog därför beslutet att lägga ut en ny ledning plus en reservledning. Jag börjar förstå hur människor som inte har tillgång till rinnande vatten har det, många gånger får de dessutom gå kilometervis till närmaste brunn medan jag ställer in dunkarna bak i bilen och åker några hundra meter. Tvätt och dusch har vi tillgång till hos en dotter som bor i närheten och dit kan vi promenera. Duschen på gymmet har även den fått en helt annan status.

Men så är det den där frågan som gnager bak i huvudet: Hade detta kunna undvikits om kommunen skött underhållet bättre?

Nu har snart 50 timmar gått sedan vi startade vårt ”72 hour Race to Innovation”. Under denna vecka har ett trettiotal människor låst in sig på ett hotell för att under ledning av Professor Kaj Mickos och hans medarbetare från Innovation plant ” föda fram” nya innovationer. Hade jag inte hört att det fungerar från andra som genomfört denna typ av övning så vete katten om jag hade trott på det.

Men så här när de 72 timmarna går mot sitt slut kan jag bara konstatera: Det fungerar! Vi har fått fram ett 50-tal nya koncept av olika grad, en del går att genomföra omedelbart medan andra behöver ”tuggas” på lite till. Under racets gång har vi haft besök av tjänstemän från såväl kommuner som näringsliv som fått ta del av våra nya koncept och det skulle inte förvåna mig om vi har uppnått ett avslut innan veckan är slut.

foto Peter Domini                                           Plåten var tjockare förr

I fredags var jag i Vitrysslands huvudstad Minsk för att hålla ett föredrag på Tekniska Universitetet om hur vi i Sverige hanterar uttjänt elektronik.
Karin Kvist från Sverige talade i egenskap av expert på hur svensk bilskrotning går till. Åhörarna var ett 50-tal personer med olika bakgrund, en del var studenter som studerade waste management men där fanns också representanter från olika myndigheter och en och annan företagare. Det som slog mig var deras kunskapstörst men även deras bristfälliga kunskap om vad uttjänt elektronik kan innehålla i form av miljöskadliga ämnen.

Några anläggningar för hantering av vare sig elektronikavfall eller uttjänta bilar finns inte i Vitryssland enligt uppgift och jag förstod varför. Tillstånd för att bedriva elektronikåtervinning  ges av finansministeriet  eftersom de ansvarar för landets metaller och för bilar måste man ha tillstånd av industriministeriet. Till dags dato är det bara en som fått tillstånd att skrota bilar, ett tillstånd som han lagt i skrivbordslådan. För någon återvinning av bilar eller elektronik liknande den vi har finns inte i Vitryssland och lär väl inte finnas förrän de byråkratiska hindren raserats.

foto Peter Domini                                          Samling vid pumpen på Björkö

Nu förstår jag hur människor har det som inte har tillgång till rent vatten, i fyra dygn har vi varit utan kranvatten. att vrida på kranen och få varmt eller kallt vatten ser vi som en självklarhet i denna del av världen. Så hur reagerar vi när det inte fungerar? Till att börja med är man handfallen, sen undrar man vart skall jag få tag på vatten och efter det dyker frågan om hur jag ska transportera det upp? Och den allra största frågan är: Hur ska jag sköta min hygien? 

I veckan som gick sprang ledningen mellan fastlandet och Björkö läck, en vattenledning som förser vår och andra öar i kommunen med färskvatten. Ledningen ligger på havets botten och det tog dykarna fyra dygn att hitta läckan. Det vi ser som så självklart när det gäller vatten är en lyxvara på många platser på denna planet. Att Svenska kyrkan i samma veva har en insamlingskampanj för just vatten till utsatta grupper kan ju vara en ren tillfällighet men jag tror att vi ute på öarna kommer att ge en extra slant.