En värld av tunnor
foto Peter Domini. Savannah GA.
Människan har varit på månen och dagligen kan vi läsa om nya tekniska landvinningar som görs, men när det gäller avfallshantering så tycks utvecklingen stå näst intill still. Beror det på att avfall i alla tider varit något som bara funnits? Att man knappt vet vem som tar hand om det och hur? I större delen av den industrialiserade delen av världen hanteras avfall som "det alltid" har gjorts. I kärl som sedan hämtas av en "sopbil".
För hundra år sedan gick vi ner på gården för att uträtta våra behov på latrinen, när kärlen var fulla så transporterades de till en mottagningsstation. Där kan man säga att utvecklingen har gått framåt, idag spolar vi ju bort "skiten".
Men vart tog avfallskvarnen vägen? Ett alldeles utmärkt sätt att transportera nermalt matavfall vi avloppsledningen till ett reningsverk där näringsämnena kan återföras i form av biogas. Har någon räknat på miljöfördelen med ett sådant system?
För det torra avfallet finns system typ Envacs där avfallet på ett smidigt sätt transporteras i underjorden till uppsamlingsstationer för vidare behandling. Fördelen med denna typ av system är att man slipper sopbilar i bostadsområden med fördelar som mindre buller och bättre luft.
Länder som Spanien, England, Kina, Syd Korea med fler har förstått fördelen med Envacs system. Här i Göteborg planerar ett bostadsbolag att montera ner en sådan anläggning istället för att uppgradera den. Tala om framsynthet...
För några veckor sedan var jag på en föreläsning rörande just matkvarnar i Göteborg. Föreläsningen framfördes av Henriette Söderberg på Göteborgsstad. Hon framhöll att avloppssystemet i Göteborg är alldeles för smalt för att ett system med matkvarnar skulle kunna fungera. I övrigt verkade hon personligen positivt inställd till matkvaranar. Dock kan man ju fråga sig hur detta ser ut vid nybyggnationer, satsar man på ett avloppssystem som i framtiden skall klara av matkvarnarna eller följer man sina redan invanda mönster...?
