Vi slänger mindre, men sorterar sämre
Foto Peter Domini
Sopberget blir mindre men allt för många struntar i att sortera ut återvinngsbara material. I fjol så kastade varje svensk i snitt 463,5 kilo hushållsavfall. 35,7 procent materialåtervanns och nästan 50 procent gick till förbränning enligt Avfall Sverige.
Att bränna sopor och ta ut värmen i ett fjärrvärmenät eller till elektricitet är betydligt bättre än att lägga det på ”tippen” som vi gjorde förr i världen. Men att vi fortfarande lägger närmare 40 procent av sådant som skulle kunna materialåtervinnas i soppåsen är ett misslyckande, med tanke på hur många miljoner som lagts ner på kampanjer för att få oss att källsortera.
I viss mån kan jag förstå det eftersom systemet inte är helt logiskt i alla delar. Ta till exempel vattenflaskan jag köpt för att ha vatten i på gymmet, den räknas inte som förpackning. Det gör däremot flaskan med vatten som jag köpte i affären. Den förstnämnda ska lämnas på den kommunala återvinningsstationen medan flaskan med vatten ska lämnas till förpackningsinsamlingen (om den inte ingår i pantsystemet). Det är kanske sådant som gör att folk inte bryr sig utan väljer den enkla lösningen att slänga allt i soppåsen.
Har också funderat över detta. Jag som är miljömedveten om någon har ständigt dåligt samvete för att jag /vi inte sorterar mer än vad vi gör. Ett av problemen är att det tar mycket plats att sortera allt hemma (dålig bortförklaring kanske) men en annan att det är långt till återvinningsstationen. En tredje anledning är nog det faktum att man i vissa kommuner (har man hört) blandar all återvinning och förbränner det i alla fall, trots att folk har sorterat. Man kanske känner sig osäker på att det faktiskt återvinns. Skulle vara intressant att veta exakt hur saker (glas, plast, metall) återvinns (rengöring, sortering, ny produkt)och vad som blir av det som återvinns (nya förpackningar, men vilken typ?).
Har hört att våra sopor ska börja vägas och att man ska ta betalt per kg/hushåll. Det kan nog sätta fart på återvinnandet!
